Det finns en särskild plats i våra liv för sociala medier. Nästan varenda svensk har en app för snabb scroll eller bilddelning inom räckhåll, även om vissa av oss låtsas att vi inte bryr oss så mycket. Men vad gör egentligen Instagram, TikTok och Snapchat med vårt mående? Forskningen rullar in med nya svar varje år, och ibland känns det som att resultaten spretar åt olika håll. Det är lite som att läsa väderleksrapporter – ibland sol, ibland regn, och ibland plötsliga stormar. Samtidigt har sociala medier blivit en naturlig del av vardagen: vi håller kontakt med gamla vänner, upptäcker nya intressen och får koll på vad som händer i världen. För många är det första man gör på morgonen att kolla mobilen, och sista innan man somnar. Så frågan är inte längre om sociala medier påverkar oss, utan hur – och på vilka sätt det faktiskt märks i vårt välmående. Dessutom är det värt att komma ihåg att sociala medier inte bara är en källa till underhållning, utan också en plattform för information, stöd och ibland till och med aktivism.
Skärmtid: Fiende eller vän?
Du har säkert hört att för mycket skärmtid gör oss trötta, ledsna och stressade. Det finns visserligen studier som kopplar hög användning av sociala medier till ökade nivåer av ångest och depression, särskilt bland unga. 2023 publicerade till exempel Folkhälsomyndigheten siffror som visade att tonåringar som använder sociala plattformar flera timmar per dag oftare rapporterar psykisk ohälsa. Men det handlar inte bara om antalet timmar – även när på dygnet du använder mobilen kan spela in. Forskare har sett att sena kvällar framför mobilen kan störa sömnen, vilket i sin tur påverkar humöret negativt dagen efter.
Samtidigt är det inte helt svartvitt. Flera forskare, både i Sverige och internationellt, pekar på att det inte räcker att bara räkna minuter. Kvaliteten på det vi gör online spelar stor roll. Scrollar du planlöst genom flöden och jämför dig med andra? Eller chattar du med vänner och känner dig peppad? Det där är två helt olika saker, även om båda räknas som ”skärmtid”. Studier visar att aktivt användande – som att skicka meddelanden, delta i diskussioner eller skapa eget innehåll – ofta är mindre skadligt än passivt scrollande. För vissa innebär sociala medier en chans att hitta gemenskap och uttrycka sig kreativt, medan det för andra kan bli en källa till stress. Det är alltså inte skärmtiden i sig som är boven, utan hur vi använder den.
”Jämförelseträsket” – när FOMO får styra
Det är lätt att fastna i jämförelseträsket. Det vill säga: du ser någon annans perfekta frukost, semester eller träningspass, och plötsligt känns ditt eget liv… ganska grått. Forskning från bland annat Göteborgs universitet visar att social jämförelse på nätet kan påverka självkänslan negativt. Särskilt om du redan är lite osäker på dig själv. Algoritmerna i apparna visar ofta det mest polerade och lyckade, vilket förstärker känslan av att alla andra har det bättre eller roligare. FOMO – fear of missing out – kan göra att du känner dig utanför eller otillräcklig, även om du egentligen inte missar något särskilt.
Men – och här kommer en liten twist – en del studier har också visat att sociala medier kan ge stöd och gemenskap. Har du någonsin skrattat åt ett meme, fått pepp i en gruppchat, eller hittat någon annan som går igenom samma sak som du? Det kan faktiskt vara en riktig räddningsplanka vissa dagar. För många kan sociala medier fungera som en plats där man kan hitta likasinnade, diskutera intressen eller få tips och råd när livet känns svårt. Särskilt under perioder av isolering, som under pandemin, blev nätgemenskapen viktigare än någonsin. Så även om jämförelseträsket är verkligt, har sociala medier potential att vara en plats för både skratt och stöd.
Algoritmerna: Vän eller frenemy?
Det är lätt att glömma, men det vi ser på sociala medier styrs till stor del av algoritmer. De väljer vad som ska dyka upp i ditt flöde, baserat på vad du klickar på, gillar eller delar. En studie från Oxford Internet Institute visar att algoritmer ibland förstärker negativa känslor, särskilt om du fastnar i ”doomscrolling” – alltså det där eviga scrollandet genom negativa nyheter. Det kan göra att du får en skev bild av verkligheten, där det negativa förstoras och det positiva hamnar i skymundan.
Samtidigt har appar som TikTok och Instagram lagt till funktioner som påminner oss att ta pauser, eller som filtrerar bort särskilt stressande innehåll. Det är kanske inte en perfekt lösning, men det visar åtminstone att plattformsjättarna börjar inse sitt eget ansvar. Vissa appar erbjuder även möjligheten att själv välja vilka teman eller konton du vill se mindre av, och det har blivit lättare att dölja eller blockera innehåll som får dig att må dåligt. Algoritmerna är svåra att kontrollera helt, men att vara medveten om hur de fungerar är ett steg på vägen. Det kan också vara en hjälp att själv aktivt styra sitt flöde, genom att följa konton som inspirerar och ger energi, snarare än de som skapar stress.
Hur mår vi – på riktigt?
Det är lätt att fastna i domedagsrubriker, men verkligheten är lite mer komplicerad än så. En rapport från Karolinska Institutet 2024 pekar på att majoriteten av unga faktiskt använder sociala medier på ett ganska balanserat sätt. Det är oftare de som redan har det tufft som påverkas extra mycket negativt. Många unga är medvetna om riskerna och har egna strategier för att hantera dem, som att ta pauser eller välja vilka de interagerar med. Det finns också en växande diskussion om digitalt ansvar och självledarskap bland unga användare.
- De flesta mår varken sämre eller bättre av att använda sociala medier – det är hur och varför som avgör. Att använda sociala medier för att hålla kontakt med nära och kära kan till och med stärka det psykiska välmåendet.
- Stödgrupper och forum, särskilt på Facebook och Discord, kan vara livlina för den som känner sig ensam. Det är vanligt att hitta grupper med fokus på allt från psykisk hälsa till hobbyer och studiestöd.
- Trender som ”digital detox” och #selfcare sprider sig, särskilt bland unga vuxna, vilket visar att vi allt mer reflekterar kring vårt förhållningssätt till mobilen. Många prövar att ha mobilfria zoner hemma eller att lägga undan mobilen under vissa tider på dagen.
Det finns också tecken på att unga användare själva kräver mer transparens och ansvar från plattformarna, samt stöd för att kunna använda sociala medier på ett hälsosamt sätt. Diskussionen om psykisk hälsa och sociala medier är alltså långt ifrån över – och utvecklas hela tiden.
Kan man skydda sig själv?
Ja, faktiskt. Många experter rekommenderar att man rannsakar sitt eget användande. Fråga dig: Blir du gladare eller mer stressad av att kolla flödet? Känner du dig inspirerad eller nedstämd efter en timme på TikTok? Om du märker att humöret svänger åt fel håll, kanske det är dags att ta en paus eller rensa bland vilka du följer. Att regelbundet reflektera över sitt mående i relation till sociala medier har visat sig vara ett effektivt sätt att minska negativ påverkan. Det kan också vara bra att sätta egna gränser – som att ha vissa tider på dagen då mobilen får vila, eller att införa skärmfri tid före läggdags.
Det finns också appar som Moment eller Forest som hjälper till att hålla koll på skärmtiden, och vissa mobiler har inbyggda funktioner för att begränsa användandet. Men viktigast är kanske att inte glömma bort IRL – alltså de där samtalen, promenaderna och skratten som inte behöver delas på Instagram för att vara på riktigt. Att boka in tid för aktiviteter utan skärm, som att träffa vänner utanför nätet eller ägna sig åt en hobby, kan göra mycket för både energi och humör. Kom ihåg att det är du som bestämmer över ditt flöde – och att det är helt okej att välja bort sådant som inte får dig att må bra.
Forskningen fortsätter – och vi med den
Så vad säger den senaste forskningen? Ungefär så här: sociala medier är varken enbart bra eller bara dåligt för vår psykiska hälsa. Det handlar om balans, om att känna efter och om att våga prata om hur vi mår. Nya studier pekar också på att effekterna kan skilja sig mycket beroende på personlighet, livssituation och vilka plattformar man använder. Forskare betonar vikten av att förstå sitt eget förhållande till mobilen och att våga testa nya sätt att använda sociala medier på – kanske genom att följa mer inspirerande konton eller prova att ta en paus ibland.
Och kanske, ibland, om att lägga ner mobilen och kolla om det fortfarande finns några stjärnor kvar på himlen. För även om sociala medier är en del av vår vardag, är det viktigt att komma ihåg att livet också pågår utanför skärmen. Att hitta sin egen balans är en pågående process – och forskningen lär fortsätta leverera nya insikter i takt med att våra vanor förändras. Så ta hand om dig, våga vara nyfiken, och glöm inte att ibland bara vara här och nu.